

De flesta uppfödare försöker så klart få fram
den perfekta papillonen, d v s så nära det är möjligt!
Vars och ens ambition och hur man värderar och blandar sitt avelsmaterial
är det som skiljer olika uppfödare, liksom också tillgången
på bra avelsdjur.
Några väljer genvägar som upprepad och/eller nära
inavel. Inavelsgraden går numera lätt att kolla genom SKKs
avelssite där det också finns massor av annan nyttig information.
Idag ligger PRA-frekvensen på under 1%, detta problem känns
inte längre lika akut. Istället verkar en del ha slarvat med
PL-status, ca 10% av de som är officiellt kontrollerade drabbas.
Från och med 2005-01-01 läggs även Patellastatus ut på
SKK-siten. Således skall denna kunna ses på alla som ögonspeglats
för första gången efter detta datum (förutsatt att
de är över 12 månader) eftersom samtliga ögonspecialister
också har kompetens att kontrollera PL.
Alla tolkar vi också standarden litet olika, har olika åsikter
om VAD som verkligen är en bra papillon. Vilka detaljer som är
de viktigaste.
![]()
Somliga tycker att med Popeye hade jag redan nått målet.
Med hans närhet till standarden och ljuvliga temperament var jag
naturligtvis mer än nöjd. Men han var bara en individ. Många
av hans släktingar har en kvalitet något under hans. När
merparten av de papillon jag föder upp når denna klass, då
är jag nära mitt mål!
![]()

